Devon och Cornwall

5-13 juni Lymington – Portland – Dartmouth – Fowey – Falmouth

På väg västerut i Engelska kanalen

Det småregnade då vi kastade loss från Lymington och gick ut på Engelska kanalen förbi The Needles. Vi fick en sträckbog mot Portland i en vind på 4-5 m/s, men tack vare strömmen loggade vi tidvis över nio knop över grund. Den nya marinan i Portland ska fungera som bas för seglingarna under de olympiska spelen 2012 och var byggd enligt den standarden. En kort promenad från marinan över näset som förbinder Portland med fastlandet för till puben Cove med panoramautsikt över den långa beachen till väster – ett måste vid besök i Portland.

Vid Portland Bill

Då man rundar Portland Bill tar man antingen vägen runt ett par grundflak som ligger utanför, en omväg på 14 sjömil, eller så går man alldeles nära land, så nära ”att man kan kasta sten i land”. Nackdelen med att gå nära land är att man måste akta sig för alla de ”fishing pots”, vars flöten riskerar att dras under vatten av strömmen och synas dåligt. Det gäller med andra ord att ha noggrann utkik. Då vi passerade Portland Bill var de röda flötena så talrika att vi fick intrycket att varje anständig engelsman har sin egen fishing pot här.

Inre vägen runt Portland Bill går ett stenkast från land

Landskap i Devon

Inloppet till Dartmouth

Ju längre västerut man kommer längs den engelska sydkusten desto vackrare blir landskapet. I Devon och Cornwall blir stränderna högre och landskapet mer kuperat. De flesta hamnar befinner sig i flodmynningar med vackra inlopp. Dartmouth och Fowey är verkliga pärlor i mynningen av River Dart respektive River Fowey. Sjöfarten har urgamla anor i dessa städer med väl skyddade hamnar bakom klipporna vid inloppen. Från Fowey exporteras årligen 750 000 ton porslinslera till alla världsdelar.

Greenway, Agatha Christies sommarhus en sjömil norr om Dartmouth är öppet för allmänheten

Ankomst till Dartmouth i härlig kvällssol

Fowey

Fowey

Cornwallkust

Falmouth i mynningen av River Fal är platsen där många ligger och inväntar rätt väder för att segla över Biskaja. Här inväntade även vi rätt väder, men endast för att gå över Engelska kanalen till Bretagne. Falmouth är en trivsam ort med tillgång till allt en sjöfarare behöver. Den gästhamn de flesta långseglare ligger i är anspråkslös och trivsam. I den mysiga marinboden köpte vi sol- och vindskyddande skjortor, sydda enligt modell av de kappor fiskarna fordom använde sig av.

S/Y Ayfer i Falmouth Marina


Hos seglarvänner

1-5 juni Lymington

En orsak till att gå Engelska kanalen på den engelska sidan var ett inplanerat besök hos seglarvännerna Christine och Paul i Lymington. Vi träffade Chris och Paul i Malö 37:an Sooty Girl sommaren 2008 och seglade då tillsammans i norra Bretagne och till kanalöarna Jersey och Guernsey. Sedan dess har vi haft kontakt och meningen var även att Paul som seglat mycket i Spanien och Portugal skulle dela med sig av guruns visdom.

Christine och Paul i deras vackra hem i Lymington

Det blev trevliga dagar i Lymington med omnejd och flera goda middagar, bland annat på ”The Mill” utanför Lymington med gudomlig mat i underbar miljö. För oss som ofta uttalat oss förklenande om det engelska köket i jämförelse med ”cuisinen” på andra sidan kanalen, var det en på flera sätt hälsosam upplevelse.

I New Forest utanför Lymington kan man vandra bland halvvilda ponnyer

Som återförsäljare för Malö i Storbritannien fungerar Frida och Dan med kontor i Lymington Marina. Frida kommer från Västra Götaland och verkade vara en alldeles utomordentlig representant för dessa svenska kvalitetsbåtar.


Kom ihåg att säga ”Sir”!

25 maj – 1 juni Boulogne sur Mer – Eastbourne – Brighton – Cowes

Den relativt nya Sovereign Harbour Marina i Eastbourne är fashionabel. Innanför en sluss som fungerar dygnet runt ligger fyra hamnbassänger omgivna av en massa våningshus med fritidslägenheter byggda i smakfull stil samt butiker och restauranger av olika slag inklusive möjligheter till båtservice och inköp av tillbehör. Det hela utgör en perfekt miljö för ett obekymrat fritidsliv i marin omgivning med utsikt över Engelska kanalen.

Sovereign Harbour i Eastbourne

Gör man sig besväret att med cykel eller buss ta sig in till den gamla huvudorten Eastbourne möter man en charmerande stad med en väl bevarad ”Old Town”. Av gatubilden att döma är dock tillvaron här inte så obekymrad som ute i den marina resorten.

Seven Sisters väster om Beachy Head

En liten väderlucka gav oss möjligheten att lämna Eastbourne och runda Beachy Head för att komma till Brighton. Innan Svante anropade harbour master på VHF:en hade Nina påmint om nödvändigheten att strö in ett och annat ”sir” vid tilltalet. Eftersom Svante först en bit in i samtalet kom att tänka på detta råd blev det ett litet större antal ”sir” mot slutet av samtalet – vilket förstås framstod som övermåttan komiskt. I varje fall var den hamnkaptenen sedan en av de mest tillmötesgående vi mötte i England. Han påstod till och med att Ovni är hans favoritbåt!

Trots den monumentala vågbrytaren var Brighton inte den bästa platsen att genomleva följande illväder – om nu inte en salt sjöman älskar saltvatten vill säga. För saltstänket från vågorna som slog mot vågbrytaren gjorde Ayfer saltindränkt från vattenlinje till masttopp.

På Solent seglar många slags farkoster

På väg mot Cowes blev det ”a bumpy ride” i tidvattenracet utanför Selsey Bill innan vi kunde sätta segel på The Solent. Då man seglar längs engelska sydkusten finns det ett antal uddar man måste ta sig förbi. Vid var och en av de här uddarna ger tidvattenströmmarna upphov till så kallade ”race”. Dessa är det skäl att passera vid slackvatten eller medström, och aldrig med vind mot ström då det blåser litet mera. På vissa platser finns risk för ”overfalls” vid hårdare väder. Det betyder att det är skäl att kolla strömmarna så att man startar vid en tidpunkt då man har strömmen med sig större delen av tiden och kan passera ”racen” vid rätt tidpunkt (och med god fart!).

Cowes

Det kändes litet högtidligt att segla på The Solent med kurs mot Isle of Wight med huvudorten Cowes. I den mån historiens vingslag gjorde sig påminda blev de dock bortspolade av ett häftigt störtregn strax innan vi kom fram. Cowes är en trivsam småstad präglad av segling och båtsport. Alla viktiga tillverkare av båttillbehör finns representerade och flera verkar på orten. Så fick vi till exempel möjlighet att diskutera utlösningsmekanismen på våra i våras köpta flytvästar med den tekniskt ansvarige, då vi gjorde ett spontanbesök på Spinlockfabriken i centrala Cowes.

Sydvästkusten på Isle of Wight

På Isle of Wight finns ett väl utbyggt nät av busslinjer. En dag gjorde vi en utflykt runt halva ön och kunde bland annat skåda The Needles från land och stanna till i Yarmouth för en trevlig promenad. Isle of Wight är en fantastiskt vacker ö med omväxlande natur och små trevliga samhällen. Det är svårt att förstå att ön inte lockat till sig fler invånare med tanke på de goda kommunikationer som upprätthålls mellan ön och fastlandet via ett flertal hamnar.

Yarmouth

The Needles


Bättre tänka efter före

20-25 maj Breskens – Nieuwpoort – Boulogne sur Mer

Då vi förtöjt i Nieuwpoort i Belgien ringde syster Görel och frågade om vi just svängt in till ett ställe som heter Nieuwpoort. Jo, för en kvart sedan! Fascinerande hur släkt och vänner tack vare AIS-tekniken kan följa ens framfart.

Klubbhuset vid trivsamma Air Force Yacht Club (WSKLuM) i Nieuwpoort

Tyvärr fick vi inte ligga kvar där vi hade förtöjt men upptäckte en fin långsidesplats längst in mellan bryggarmarna. På väg in hojtade en man på bryggan att vi skulle se upp för den tvärsgående strömmen. Vi gasade på och sladdade fint in på platsen – för att i nästa stund slås av frågan: ”Hur fasingen kommer vi härifrån?”. Vi hade helt klart missbedömt manöverutrymmet vid den annars fina platsen. Följande dag krånglade vi oss ur den penibla situationen vid slackvatten och stiltje klockan sex på morgonen med endast någon halvmeters marginal till övriga båtar. Innan vi kastade loss stod Svante och spottade i vattnet för att försäkra sig om att det faktiskt inte var någon ström på gång.

Som östersjöseglare är man van att hantera vind och vågor, men det tar sin tid att lära sig att även beakta tidvatten och ström. I vissa hamnar (till exempel Treguier i Bretagne) löper strömmen med flera knops hastighet och då kan man bara ta sig in och ut vid slackvatten.

Ett par tre knops medström gör färden snabbare

Vi kom till Boulogne sur Mer i Frankrike innan följande lågtryck var på plats och höll oss kvar där några dagar. I hamnen låg Matti i s/y Sagitta på väg hem till Helsingfors efter några år i Medelhavet. Vi fick under dagarna flera trevliga stunder tillsammans – och därtill en massa nyttig information om segling i Medelhavet.

Gästhamnen i Boulogne sur Mer

En god sak med lågtrycken är gemenskapen som uppstår mellan seglare i väntan på bättre väder. Väntan i Boulogne sur Mer förde oss också samman med Co och Jopie på s/y Heron från Nederländerna. Vi kom sedan att följas åt längs halva engelska sydkusten.


Nederländerna och Staande Mastroute

10-20 maj Nordernay – Lauwersoog – Leeuwarden – Lemmer – Enkhuizen – Volendam – IJmuiden – Breskens

Här kan man segla med hög mastföring!

Eftersom ett nytt lågtryck med hårda sydvästliga vindar var på antågande fick de västfrisiska öarna förbli outforskade även denna gång. Vi styrde in i det nederländska kanalsystemet som gör det möjligt att ta sig framåt också då man inte vill ge sig ut på Nordsjön. För en båt som Ayfer som sticker en meter med centerbordet uppfällt är till och med de minsta kanalerna farbara, så länge de tillhör kategorin ”Staande Mastroute”, det vill säga kanaler där man kan färdas utan att fälla masten.

Pastoral idyll

Gästplatser i Dokkum

Vägskyltar för vattenväg

Då vi seglade hem Ayfer 2008 gick vi genom hela Holland och Friesland kanalvägen. Då konstaterade vi att det är de små kanalerna i norr som är vackrast och erbjuder de finaste miljöerna. I städer som Leeuwarden, Groningen och Lemmer kan man förtöja vid kanalkanten mitt i gamla idylliska stadsmiljöer. Så vi hade ingenting emot att ta oss in i dessa kanaler igen, även om det innebar många broöppningar och ett antal slussningar.

Nygrävt avsnitt i kanalen mellan Leeuwarden och Lemmer

Lemmer

I Volendam i Ijsselmeer träffade vi Ami och Michael från Hamburg på deras gamla fina ”Loop over de Loft”. Det visade sig att de också är på väg till södra Portugal för att övervintra där! Våra vägar skildes i IJmuiden, där vi begav oss ut på Nordsjön i en väderlucka före följande lågtryck skulle rulla in.

Fångat i IJsselmeer

Fina fisken i Lemmer


Kielkanalen och ut ur Elbe

8-9 maj Kiel – Brunsbüttel – Nordernay

I slussen i Holtenau på väg in i Kielkanalen

Stora och små får lov att samsas i kanalen

Svante har den djupaste respekt för Elbemynningen efter ett äventyr en aprilnatt 1995 med halv storm mot ström. Så dagen för passage av Kielkanalen valdes så att följande dag skulle ge möjlighet till medvind och medström på väg ut ur Elbe. Vi fick en härlig segling från Brunsbüttel till Nordernay i 5-12 m/s vind från sydost.

På väg ut ur Elbe i arla morgonstund

Några dagar efter passagen av Kielkanalen fick vi höra att det finns en fin bild av Ayfer på www.marinetraffic.com. Strax efter att vi gått in i kanalen hade någon för oss okänd person tagit en bild av Ayfer i helfigur och på eget initiativ lagt in den på webben. En nyutvecklad hobby, boatspotting, att bonga båtar och dokumentera det hela på nätet. Trevligt initiativ!


Dieseltanksanering

Kiel 2-8 maj

Eftersom vinden låg illa på i Olympiahafen gick vi i stället till Laboe på östra sidan av inloppet till Kiel. Detta visade sig vara lyckat eftersom ingen av de sju kommunala gästhamnarna i Kiel tillåter dieselsanering. Men i Laboe lever gästhamn och reparationsvarv sida vid sida med samma ägare, så där var det inga problem. Dessutom är gästhamnen i Laboe förstklassig på alla vis, med fina stora bryggor, butiker för båttillbehör och en duglig restaurang med fin utsikt över Kielbukten.

Dieselsanering i Kiel

Saneringsutrustningen på bryggan i Laboe, Kiel

Far och son Burmester från Mikrofiltertechnik (www.mikrofiltertechnik.de) kom på utsatt tid och visade hur man botar dieselpest med tysk grundlighet och precision.

  1. Utrustningen inkl. två stora oljefat kärrades ut på bryggan
  2. Inspektion av tankarna med kamera
  3. Pumpande av diesel från tank ett till oljefaten på bryggan
  4. Upptagande av hål för tre nya manluckor på tank ett
  5. Uppsugning av bakteriemassa och kondensvatten från tanken
  6. Manuell rengöring av tanken
  7. Filtrering och återpumpning av dieseln inblandad med chockdos av Grotamar 71 till tanken
  8. Installation av de nya manluckorna på tank ett
  9. Upprepning av punkterna 3-8 för tank två
  10. Fotodokumentation av tillstånd före och efter i varje tanksektion

Rengöring av tank

På knappa fem timmar gjorde Mikrofiltertechnik våra 500 liter diesel fullt användbara igen, samtidigt som vi fick sex nya manluckor som ger oss förbättrad åtkomlighet för inspektion och åtgärder i våra tankar. Tack vare fin utrustning med fjärrstyrd pump och filtreringsanläggning spilldes inte en droppe diesel i salong eller sittbrunn, trots att ingen skyddstäckning användes. Imponerande fin service!

En bidragande orsak till bakterieväxten i våra tankar torde vara att de utsugningsrör som ska nå ända ned till botten i våra tankar slutade 3-4 cm från botten (i dagsläget åtgärdat). Det betyder att åtskilliga liter kondensvatten utan vår vetskap legat på botten av tankarna och utgjort en förträfflig miljö för bakterierna.

Bakterieväxt i tank före sanering

Efter sanering

Utöver tanksanering bjöd våra sex dagar i Laboe på soligt och varmt väder med möjlighet till cykelfärder längs östersjöstränder som ännu bär minne om forna tiders badortsliv.


Nordliga vindar på Östersjön

25 april – 2 maj Svinninge – Saltsjöbaden – Nynäshamn – Häradsskär – Kalmar – Sandhamn – Ystad – Gedser – Kiel

I Svinninge Marina inför avfärd

Efter ett intensivt år av förberedelser kastade vi äntligen loss annandag påsk med destination Lagos, Portugal, där vi bokat plats för båten för nästa vinter. På vägen dit ska vi stanna till i Les Sables d´Olonne inne i Biskajabukten för några garantireparationer på varvet som har byggt Ayfer. Vi måste vara framme där senast den 10 juli för att arbetena ska kunna slutföras innan varvet stänger för semester.

Men vår första destination var Saltsjöbaden, där Båtingenjör´n skulle slutföra installationen av vår sändande AIS följande morgon. På väg från Häradsskär till Kalmar ett par dagar senare får vi ett samtal från Peter i Finland som säger att han ser oss på väg söderut på www.marinetraffic.com, men att båtens namn ser konstigt ut. Ett samtal till Båtingenjör´n ger oss ett långt mejl i retur med instruktioner för omprogrammering av AIS:en och köplista över tillbehör för koppling av PC:n till AIS:ens black box. Kjell & Company i Kalmar har grejerna, men de stänger kl. 19.

Med 70 sjömil och tio timmar kvar och vinden i ryggen ska väl en stängningstid inte vara svår att passa! Åtta minuter i sju förtöjer vi i Kalmar och fem minuter senare står Svante andfådd vid disken i Kjell & Company och inhandlar grejerna. Någon timme senare framgår det på marinetraffic.com att det är AYFER som är förtöjd i Kalmar och besättningen hittar en liten italiensk restaurang för en välförtjänt middag.

Det var inte många båtar vi mötte på vägen söderut. Desto trevligare var det då vi i södra Kalmarsund blev uppropade av finskägda lastfartyget Tingö som låg för ankar och väntade på besked om följande frakt. Vakthavande ville komplimentera oss för vår vackra och gedigna långfärdsbåt och samtidigt få prata bort en stund på finska. ”Vi fick fina bilder av er här uppifrån bryggan med solnedgången i bakgrunden.”

Ystad bjöd på en kall och blåsig valborgsmässoafton. Då hamnkapten tog emot oss sade han att han satt bastun på uppvärmning då han såg vår finska akterflagga. Det var vårpremiär för bastun i gästhamnen och vi uppskattade gesten stort.

På väg mot Gedser gick motorn plötsligt ned i varv. En snabb koll av bränslefiltren visade något vi aldrig sett förut – grönbrun gegga i bägge filtren. Det lär kallas dieselpest och drabbar oftast andra, inte oss som troget pumpat kondensvattnet ur tankarna varje vår och undvikit att tanka biodiesel… Vi kom lyckligt och väl in och ut ur hamnen i Gedser trots hård vind, men hade helt klart fått ett bekymmer på halsen.

Några samtal till Olympiahafen i Kiel gav oss kontakt med en firma som dieselsanerar stora fartyg (minimum på manlucka 1 m!) och besked från hamnkapten att någon dieselsanering inte tillåts i hans hamn. Däremot visade sig gratishamnboken över tyska hamnar som vi fått i Gedser ha en intressant helsidesannons med rubriken ”Dieselpest”. Medan vi ännu befann oss på danskt vatten hade vi fått löfte av Mikrofiltertechnik utanför Hamburg att de kommer till Kiel i övermorgon och hjälper oss.

Fina men kalla vindar från nord och nordost förde oss på denna första etapp från Stockholm till Kiel på en vecka. Det var inte svårt att föreställa sig hur kall denna aprilvecka hade varit om vinden blåst från motsatt håll.


Välkommen med!

 

Hej!

Äntligen har vi kommit så långt att resebloggen för vår segling med s/y Ayfer är under uppbyggnad. Vi startade den 25 april från Stockholm och befinner oss för tillfället i Les Sables d´Olonne i Biskajabukten. S/y Ayfer står på land för litet garantireparationer och vi sysslar med underhållsarbeten. Samtidigt ska vi försöka utveckla denna blogg så att vi kan publicera ett antal inlägg som beskriver vår seglats så här långt.