Meteora, Metsovo och/and Ioannina

19-22 juni /19-22 June   Igoumenitsa – Meteora – Metsovo – Ioannina – Igoumenitsa

P1080977

Holy Trinity Monastery in Meteora. In the background Kalabaka town and the Pineios river.

When Ayfer was parked on her summer berth in Gouvia Marina (Corfu), we made a four days trip to inland Greece just before Midsummer.  We took the ferry to Igoumenitsa, rented a car and visited the monastery complex in Meterora, the deep forests in Metsovo and the cultural center of Ioannina. We can highly recommend this ”mainland Greece in four days” tour for sailors in the Ionian Sea with some spare days. The islands and coasts of Greece are beautiful, but the mountains, forests and plains of inland Greece are also worth a visit!

P1080842

Första betalstationen på Via Egnatia (A2, E90) genom Grekland

Då två månader i Gouvia marina på Korfu kostade lika mycket som de sex veckor vi behövde för vår sommarvistelse i Finland och Sverige, hade vi tid över för en tripp till grekiska inlandet med Ayfer tryggt parkerad i marinan. Färjorna mellan Korfu och Igoumenitsa går med en halv timmes mellanrum och färden tar knappt två timmar. Alldeles vid hamnen i Igoumenitsa finns ett par firmor som hyr ut bilar. I Igoumenitsa börjar också den nya fina motorvägen som går över hela grekiska fastlandet till Thessaloniki och sedan vidare till gränsen mot Turkiet. Den 670 km långa motorvägen, som till stora delar utgör betalväg, blev klar 2009.

P1080841

Den 670 km långa motorvägen går genom 76 tunnlar på sammanlagt 99 km

Då vi lämnade kusten blev bergen snabbt högre och högre och tunnlarna allt fler. Efter en dryg timme och ett försvarligt antal tunnlar genom höga berg hade vi passerat avtagsvägarna till Ioannina och Metsovo och befann oss ungefär mitt på den grekiska halvön. Då vi nu tog av till södergående E92 kunde vi lätt föreställa oss hur lång tid vägen från kusten hade tagit innan motorvägen byggdes.

P1080850

På väg mot Kalambaka på grekiska fastlandet

Efter några mil på E92 blev dock landskapet mindre kuperat då vi närmade oss den Thessaliska slätten och staden Kalambaka, där vi bodde under vårt besök i Meteora. Då vi kom fram till Kalambaka och byn Kastraki som ligger närmast Meteora, fick slättlandskapet ett egendomligt inslag i form av höga klippor som sträcker sig mot skyn.

P1090246.jpg

Sandstensberget har i tiden bildats av sten, sand och lera och genom årmiljonerna splittrats av jordbävningar och skulpterats av väder och vind. Klipporna som höjer sig 400 meter över slätten och Peneusfloden, drog redan på 1000-talet till sig eremiter och asketer som bosatte sig vid dem. På slutet av 1100-talet byggdes en liten kyrka vid foten av en av klipporna.

Turkarnas expansion västerut på 1300-talet orsakade oro bland munkarna på Athos och endel sökte sig till dessa mera oåtkomliga trakter. Det första klostret grundades av munken Athanasios på 1340-talet på den klippa han kallade Megalo Meteoron. Meteoros, som på grekiska betyder upphöjd, svävande, fick sedan ge namn åt hela området. Nya kloster byggdes sedan ända till slutet av 1500-talet och som mest fanns det 24 aktiva kloster i området.

P1080986

På bilden syns fyra av de sex kloster i Meteora som är i aktivt bruk. Fr.v. Agios Nikolaos Anapafsas, Rousanou, Megalo Meteoron samt Varlaam. Bilden är tagen från Agia Triada klostret.

Under våra två dagar i Meteora hann vi besöka fyra av de sex kloster som alltjämt är i aktivt bruk, Stora Meteoronklostret (Megalo Meteoron), Sankt Stefansklostret (Agios Stephanos), Rousanouklostret och Den Heliga Treenighetens kloster (Agia Triada). Varlaamklostret och Sankt Nikolaus Anapafsasklostret (Agios Nikolaos Anapafsas) hann tyvärr stänga innan vi fick tid för dem. St Stefansklostret och Rousanouklostret är sedan 1961 respektive 1988 nunnekloster.

P1080873

Varlaamklostret sett från Stora Meteoron

Idén med att bygga klostren uppe på dessa klippor var inte i första hand att komma närmare Gud, utan att förlägga klostren på en plats som var oåtkomlig för turkarna, som spred förödelse längs stora delar av Medelhavets kuster ända fram till slutet av 1500-talet. För den som vill skaffa sig en uppfattning om hur stort problemet med den ottomanska flottans härjningar på Medelhavet var ända fram till 1500-talets slut, rekommenderas Roger Crowleys utmärkta bok ”Empires of the Sea. The Final Battle for the Mediterranean, 1521-1580”.

DSC_0161

Kommunikationen till och från klostren sköttes med stegar och vinschar ända fram till 1920-talet

De vägar, broar och trappor som idag leder upp till klostren byggdes först på 1920-talet. Ända fram till dess var det stegar och vinschanordningar som gällde. Även om vi är vana vid att vinschas 20 meter upp till masttoppen på Ayfer, var vi tacksamma över att kunna ta oss in i klostren på egna ben.

P1080921

Vinschtornet på Stora Meteoron

P1090048

Hisskroken i Agia Triadaklostret

P1090049

Vinschanordningen i Agia Triadaklostret

P1080877

Utsikten från Stora Meteoronklostret är hänförande

P1080891

Vad gömmer sig bakom denna låsta dörr?

P1080893

Jo, den samling dödskallar som varje kloster med självaktning har…

P1090021

St Stefansklostret har välskötta trädgårdar med fantastisk utsikt över Kalambaka och slätten

P1090094

Agia Triadaklostret har kanske det mest spektakulära läget

P1090191

Rousanou nunnekloster ligger vackert med höga klippor på alla sidor

P1090202

Rousanouklostret med de ”nybyggda” trapporna och broarna till vänster

P1090220

Nunneklostret Rousanou

P1090207

De höga klipporna inspirerar  Nina att sträcka sig mot höjderna

Vi hade bokat två nätter på Theatro Hotel Odysseon i Kalambaka. Hotellet ligger alldeles invid vägen till Meteora och öppnades nyligen igen efter fullständig renovering. Hotellet har en fräsch internationell prägel och ägarfamiljen var mycket tillmötesgående och hjälpsam med tips för vår fortsatta färd.

dsc_0203 (1)

Morgonkaffe vid Theatro Hotel Odysseon i Kalambaka

Innan vi lämnade Meteora gjorde vi en sista sväng via de kloster vi ännu inte hunnit besöka.

P1090223

St Nikolaus Anapafsasklostret

P1090205

Varlaamklostret

På vägen tillbaka till Igoumenitsa måste ni absolut besöka Metsovo och Ioannina, sade den unga hotellvärdinnan. Metsovo är Greklands svar på Klippiga bergen och Ioannina är kulturell och kommersiell centralort i nordvästra Grekland.

P1090263

P1090266

Den slingrande vägen till Metsovo bjuder på både hårnålskurvor och hänförande vyer

Metsovo ligger på 1150 m höjd över havet och har drygt 2500 invånare. De högsta topparna når över 1450 m höjd. Vintertid är Metsovo en aktiv skidort med flera slalombackar.

P1090278

Femstjärnigt!

Men då man besöker Metsovo sommartid är det björn- och vildmarkstemat som dominerar! Man räknar med att det finns cirka 200 vilda brunbjörnar i de grekiska bergen.

P1090300

Björnar, björnar och åter björnar

P1090304

Gatuvy i Metsovo

P1090306

Tyvärr serverade ”björncaféet” ingen mat, utan enbart dryck och småplock. Men utsikten från terrassen var hänförande!

Även om det sommartid är vandringsturismen och vintertid skidturismen som dominerar, har Metsovo även en del att erbjuda den ”vanliga turisten”. Konstmuseet ligger strategiskt vid byns centrum i närheten av alla trevliga restauranger.

P1090289

Konstmuseet i Metsovo

Av alla restaurangerna i byns centrum föreföll en mer lockande än de andra. Här serverades maten på smörpapper direkt på bordsskivan. Den välgrillade mörka korv med grekisk sallad som vi åt smakade alldeles utmärkt!

P1090316

Välgrillad korv med grekisk sallad serverad på smörpapper är en lokal specialitet

Då vi vek av från Via Egnatia mot Ioannina, blev det genast klart att detta är nordvästra -Greklands eller regionen Epirus’ kommersiella centrum. Hela den en och en halv mil långa vägsträckan från motorvägen till själva stadskärnan i Ioannina kantades av firmor och företag av olika slag. Eftermiddagstrafiken var livlig och det tog en god stund innan vi köat oss fram till centrum och den rundmur som omger hela den historiska gamla staden. Denna ligger på en udde i Pamvotis sjön, som ger Ioannina dess prägel.

P1090322

Ioannina med den medeltida borgen i förgrunden. Själva borgmuren syns knappt för alla träden vid strandpromenaden utanför muren.

Ioannina är inte bara kommersiellt, utan också administrativt och kulturellt centrum i Epirusregionen. Staden med omgivande tätorter har drygt 110.000 invånare.

Vi hade tänkt kolla med ett hotell innanför borgmuren, men då vi inte kunde finna en bilväg in fastän vi köat oss runt hela ringmuren, beslöt vi oss för att satsa på vårt alternativ två. Hotel Fotis på andra sidan sjön visade sig vara en riktig fullträff. Enkelt och rent och med en ständigt sysselsatt hotellvärd, som tycktes njuta av att se sina gäster trivas vid dignande bord. Hotel Fotis kan verkligen rekommenderas för den som besöker Ioannina per bil. Dessutom har man från Fotis fin utsikt både över stan med borgen i mitten och över ”ön”, som spelat så stor roll i stadens historia (se nedan).

P1090329

Svante med en ”liten” förrättssallad på Hotel Fotis

I nordöstra hörnet av den muromgärdade historiska staden ligger Aslan Paschamoskén som numera inrymmer det kommunala muséet. Förutom intressanta samlingar med bland annat gamla vapen och lokala klädedräkter, inrymmer muséet en utställning kring den judiska befolkningen och de judiska kvarteren innanför murarna. Det gav oss en intressant och nyttig insikt i den judiska historien i denna del av världen.

P1090404

Aslan Paschamoskén från 1618, numera kommunalt museum i Ioannina

P1090386

I denna del av staden innanför murarna låg de gamla judiska kvarteren

P1090383

En trevlig taverna är inrymd i en av de gamla byggnaderna

P1090375

Fethiyemoskén ligger på den högsta punkten i sydöstra hörnet av akropolis. Till vänster Ali Pashas grav.

Efter ett antal timmar innanför murarna var det dags för oss att kasta blickarna ut mot den hemlighetsfulla ö mitt i Pamvotissjön, som allt i Ioannina tycks handla om….

P1090395

I Pamvotissjön ligger ”Ön” (på grekiska Nisi)

P1090432

Turistbåtarna avlöser varandra på Ön

P1090438

Nina på upptäcktsfärd på Ön

P1090447

Ali Pasha eller Lejonet av Ioannina föddes år 1744 i Albanien som son till en lokal hövding. Efter att fadern mördats anslöt sig modern till ett rövarband, där Ali snabbt lärde sig färdigheter som gav honom en ledande ställning. Turkarna fick snart syn på Ali som kunde inleda en framgångsrik karriär i det turkiska rikets tjänst. Tack vare ett strategiskt äktenskap och lysande insatser för den osmanska administrationen, kunde Ali 1988 bli guvernör över provinsen Epirus och småningom utöka sitt välde till att omfatta Albanien och hela västra Grekland till och med Peloponnesos.

Ali var en framgångsrik och effektiv, men grym furste. Bland annat var han år 1800 ansvarig för dränkningen av 16 kvinnor, som anklagades för äktenskapsbrott. En avdelning av Ali Pashamuséet på Ön skildrar denna händelse. Då den turkiska sultanen Mahmud II förstod att Alis avsikt var att bryta sig loss ur det osmanska väldet och bilda en grekisk-albansk stat, skickade han sina trupper till Ioannina. Efter en lång belägring av borgen i Ioannina var Ali redo att möta den turkiske överbefälhavaren ute på Ön den 24 januari 1822. Av detta möte blev dock ingenting, i stället blev Ali mördad med ett skott genom golvet i det rum där han befann sig.

P1090454

Rummet Ali Pasha befann sig i då han sköts genom golvet

P1090453

Hålet i golvet efter skottet som dödade Ali Pasha

P1090479

Typiska fiskebåtar på Pamvotissjön

Allting i Ioannina kretsar inte kring historien. På ön finns ett konferenscenter, som vid tiden för vårt besök samlade kardiologer från världens alla hörn.

P1090485

Internationell konferens för kardiologer då vi besökte Ön

P1090498 (1)

Svante pustar ut på väg hem från Ön

Innan vi lämnade Ioannina passade vi ännu på att besöka Pavlos P. Vrellis museum, som genom vaxskulpturer återger 36 händelser som format den grekiska historien. Som 60-årig pensionär köpte Vrellis marken och byggde under tretton år upp byggnaderna och de underjordiska utställningsutrymmena samt hela utställningen. Outtröttligt arbetade han som skulptör, arkitekt, målare, kostymdesigner etc. alltid ensam och utan assistans.

Utställningen som omfattar fyra avdelningar börjar med tiden för den ottomanska ockupationen på 1400-talet och sträcker sig fram till början av 1980-talet. Det är ett fantastiskt arbete Vrellis gjort för att levandegöra de händelser som format den grekiska historien.

P1090338

Pavlos P. Vrellis Museum of Greek History

Nöjda och mätta på intryck återvände vi till Korfu, där vi gjorde oss redo för att än en gång fira midsommar utan sill, snaps och nybunden bastukvast.

Sommarvistelsen i Sverige och Finland blev kort denna gång, då vi kom hem först i början av juli och återvände till Ayfer redan i början av augusti efter första barnbarnets dop i Svenska kyrkan i Paris.


One Comment on “Meteora, Metsovo och/and Ioannina”

  1. Gunnel Kjellermo skriver:

    Tack för fina bilder och intressanta texter.

    Mvh
    Gunnel Kjellermo
    Stiftsadjunkt för teckenspråkigt arbete/teamledare
    http://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s