Från Egeiska till Joniska havet / From Aegean to Ionian sea

April – Maj/May 2017 Leros – Levitha – Amorgos – Paros – Serifos – Poros – Korintkanalen/Corinth canal – Kiato – Trizonia – Nisos Petalas

DSC_1554

Rion-Antirion bridge between Peloponnisos and mainland Greece

According to sailing guru Jimmy Cornell you should always try to be in the right place at the right time and avoid being in the wrong place at the wrong time. So when we left Poros with a weather forecast predicting light winds in Corinth bay for the next days, we didn´t stop in Epidaurus or Korfos, but continued through the Corinth canal. However, an unpredicted strong westerly wind forced us to stay in Kiato not only over the night but also during the next day. But after that the sea was flat, and we could do the passage to the Ionian sea with just a stop in Trizonia. It was a hard decision to leave lovely Leros island, but after four years in Turkey and Aegean Greece, we feel it is time to move westwards.

img-20161004-wa0002

Ayfer on the hard standing in Leros Marina Evros next to both Skipper´s Bar and the toilets

Då vi återvände till Ayfer i Leros marina i början av stilla veckan kunde vi notera att den grekiska påsken detta år sammanföll med påsken hemmavid. Lou-Lou och Pelle på s/y Froggy som kommit till Leros en vecka före oss inbjöd till påskaftonsmiddag, så vi kunde ägna oss åt vårrustandet av Ayfer utan bekymmer för hur påskfirandet skulle begås.

DSC_0032

Påskaftonsmiddag ombord s/y Froggy med värdparet Lou-Lou och Pelle

Både salongsbord och pentrybänk dignade av Lou-Lous hemlagade läckerheter samt sill och snaps från Sverige. Höjdpunkten var Janssons frestelse gjord på blomkål. Tack Lou-Lou och Pelle! Det är alltid lika mysigt ombord på Froggy.

DSC_0031

Innan Ayfer kunde sjösättas måste Svante slutföra bytet av slangarna på främre toan eftersom bytet inkluderade byte av en bottengenomföring. Bytet blev på hälft på hösten då alla delar som behövdes inte gick att få tag i på kort tid på Leros.

Detta år målade vi varken ovan eller under vattenytan. Den gamla bottenfärgen måste ändå aktiveras, varför Svante fick roa sig med att vattenslipa botten, centerbord och roder.

IMG-20170417-WA0000

Svante i sliptagen

Sjösättningen är alltid spännande – även om den sköts så lugnt och professionellt som på Leros marina.

IMG-20170419-WA0000

Ayfer har en ordentlig batteribank med tre gånger 270 Ah på servicesidan + startbatterier för motor och generator + batterier för bogpropellern. Våra stora Mastervoltbatterier höll första gången tre år, följande uppsättning fem år. Eftersom batterierna är dyra, tunga och otympliga att hantera beslöt vi denna gång gå in för Victronbatterier med litet mindre kapacitet. Så nu kopplade vi in tre nya batterier à 220 Ah och en nytt 90 Ah startbatteri för motorn. Bogpropellerns batterier förnyade vi förra våren.

IMG-20170420-WA0005

Ayfers förnyade batteribank under kojerna i babords akterhytt

Eftersom vi trivts så bra på Leros, kändes det svårt att bestämma oss för att lämna Leros och Dodekaneserna. Det betydde att våra cykelfärder mellan turerna i vårrustandet fick litet av nostalgikaraktär över sig.

DSC_0047

Vårlig cykeltur på Leros. Utsikt över Vromolithosviken med Pandeli i bakgrunden

Den dag Nina känner sig i ”toppform” kan ingenting hindra henne från att genomföra sitt årliga program i mast och rigg. Inspektion, rengöring och behandling med Alu Protect-olja. Tidigare nämnda seglargurun Jimmy Cornell, som vi en gång hade äran att köra omkring i Oslo, hade synpunkter även på detta. ”Jag tycker det finns nyttigare saker du kunde göra än att klättra omkring i masten”, sade han då Nina berättade om sin årliga rutin. På denna punkt tycker vi definitivt annorlunda än gurun. Men så förnyar vi ju inte heller vår stående rigg vart sjunde år såsom engelsmännen gör!

DSC_0049

Nina i toppform: tre timmar med inspektion/putsning/oljande av masten

Då vi slog i rullgenuan märkte vi att genuafallet snodde sig runt stag och profil när vi rullade in seglet. Detta trots att vi putsat toppsviveln så gott det låter sig göra. För att avhjälpa detta fick marinans mekaniker Bob och Manoli företa en liten luftfärd med skylift för att montera ett Seldénbeslag i masten, som håller ut fallet i tillräcklig vinkel från förstaget. Roligt att få hjälp av vår favoritmekaniker igen, sade Nina åt Manoli, som förra året bytte avgaskröken i vår motor och skickade turbon på översyn till Aten.

DSC_1327

Mastbeslag monteras på 20 meters höjd

DSC_1328

Manoli och Bob i farten

Mellan påsk och Valborg blev det betydligt svalare väder på Leros. Vi insåg dock att allt är relativt då våra seglarvänner Tua och Peter skickade en snöig bild från bastu med dopp i havet inför Valborg vid deras stuga i Finska viken.

WP_20170429_002

Tua badar Valborgsmässobastu i Finland

Klockan åtta på morgonen den 3 maj stod Laila och Niels från Gudhjem på Bornholm på bryggan och tog farväl av oss då vi kastade loss från Leros marina. Tack alla vänner för fin gemenskap under två härliga år på Leros!

DSC_0059

Niels og Laila fra s/y Lady Betty siger farvel da vi forlader Leros den 3 maj

Första etappen gick till Levitha, där ett dussin bojar står till förfogande för gästande seglare för sju euro per natt. Det blev ingen getmiddag på den lilla tavernan på ön, då vi ännu inte pumpat upp jollen. Det är så behändigt att röra sig utan jolle så länge man inte ska ligga för ankar någon längre tid. Kvällsdoppet på Levitha blev uppfriskande men kort.

DSC_0063

Levitha

Följande anhalt blev den norra ankarviken på Amorgos. Vi var enda båt över natten. Kvällsdoppet här blev lika uppfriskande men betydligt längre.

DSC_1343

Nina badar i norra ankarviken på Amorgos

Vår tredje anhalt på ”snabbspåret” över Cykladerna blev ankarviken utanför Naoussa i norra ändan av Paros.

DSC_1350

På väg till Paros fick vi sällskap av delfiner på färden

IMG-20170505-WA0001

I sundet mellan Paros och Naxos kunde vi rulla ut litet segel

Hittills hade vi haft svaga vindar – och mestadels rakt i näbben. Men nu skulle hårda sydliga vindar blåsa över Cykladerna under några dagar. Därför ville vi välja en ö med en säker hamn, och gärna en ö som vi inte besökt förut. Vi hade hört Tapio på s/y Tipi tala varmt om Serifos och den nya marinan där. Efter ytterligare en koll med Tapio beslöt vi att gå till Serifos, som ligger nästan rakt väster om Paros.

P1080296

Fin soluppgång då vi går från Paros mot Serifos

P1080354

Utsikt mot Choran från hamnen i Serifos

Då man ligger i hamnen i Serifos dras blickarna oemotståndligt mot Choran uppe på höjderna. Från hamnen går även bussen som kör den slingriga vägen fem gånger per dag upp till Choran. En utfärd till Choran är således obligatorisk och absolut inget man ångrar då man väl är där uppe. Dessutom kan man med fördel avstå från bussen på vägen ned och i stället få litet välbehövlig motion under den trevliga vandringen ned längs stenlagda vägar och trappor där människor och lastdjur tidigare stått för hela logistiken till och från Choran.

DSC_1412

Klart som korvspad varför det heter hårnålskurva!

P1080308

Nina, även här på topp!

DSC_1407

Hamnen i Livadhi sedd från Choran

DSC_1411

Trevliga butiker och caféer runt torget vid kommunkansliet i Choran

P1080350

P1080344

Svante på väg ned från ”förklaringsberget”

P1080300

I den nybyggda marinan ligger man tryggt och bra, Ayfer mitt i bild

I småbåtshamnen i Serifos fanns tidigare endast den långa bryggan närmast i bilden ovan. För ett par år sedan byggdes den stora kajen, vågbrytaren och den nya bryggan mitt i hamnen. Förra året försågs bryggorna med talrika el- och vattenposter (se bilden nedan). Eftersom allting byggts med pengar från EU har man inte sparat på krutet. El- och vattenskåpen finns med några meters mellanrum.

Men samtliga eluttag är för 380 V med jätteplugg, dvs. den utrustning som finns på stora lyxiga motorbåtar, av vilka det tyvärr inte ryms så många i hamnen. Inte ett enda skåp har ett uttag för 230 V och 16 A plugg som de flesta segelbåtar är utrustade med. Det går visserligen att skaffa adapter. Men det hjälper inte mycket då strömmen aldrig blivit inkopplad! Redan efter ett år har de fina rostfria elskåpen fått en ansenlig mängd ytrost. Det är lätt att föreställa sig hur de kommer att se ut om två tre år. För det finns ingen anställd hamnvakt med uppgift att polera det rostfria.

DSC_0075

Om det är endast få båtar kan man ligga långsides i marinan i Serifos

Men vatten finns det gott om i de talrika kranarna på bryggan. Till och med så mycket att det är fritt fram att tvätta saltet av båtarna. Serifos är nämligen en av få öar som är självförsörjande på vatten. Dessutom är vattnet både drickbart och gott. Så beställ inget flaskvatten på tavernorna, be att få ”Serifos-vatten”!

Det sägs att då det regnar på Peloponnesos vaknar källorna på Serifos till liv. Oberoende om det stämmer eller inte att det är underjordiska ådror som låter vattnet strömma till Serifos, är ön lyckligt lottad vad vattnet beträffar.

IMG-20170509-WA0000

Prunkande vårgrönska invid beachen på Serifos

Förutom gott vatten finns det god mat att få på Serifos. Tyvärr upptäckte vi Kali´s Seafood Restaurant först i slutet av vår vistelse. Där är maten förutom mycket god smakfullt upplagd på tallrikar, som liksom bestick och glas är vackert designade.

DSC_0077

Smaklig och vackert upplagd mat på Kali´s Seafood Restaurant i Livadhi, Serifos

Ett par dagar innan vi lämnade Serifos kom även s/y Froggy med Lou-Lou och Pelle inglidande i hamnen. Vi fick en trevlig kväll tillsammans på Takis´ taverna, som serverar god traditionell grekisk mat.

P1080402

Poros i eftermiddagssol

Efter 60 sjömil i svag vind vridande sig från nordväst över nord och ost till sydost kom vi till Poros, där besättningarna på finska båtarna Tiitu och Tipi väntade på oss vid kaj. Det blev ett trevligt återseende av Terttu och Heikki samt Ulla och Tapio. Tapio är som pensionerad sjöbevakare ett havets proffs, medan Ulla har stenkoll på de kulturella begivenheterna i hamnarna.

DSC_1441

Heikki, Svante, Tapio, Terttu och Ulla på The Sailor´s i Poros

Vikosvarvet i Poros hade sjösatt Tiitu och vårrustat henne så fint att allting bara glänste. Eftersom Tiitu varit till salu under ett par år och och båtmäklaren i Aten sagt att en intresserad engelsman eventuellt skulle komma och bese henne, var Terttu och Heikki glada över att båten var i så fint skick. Heikki och Terttu har efter sin pensionering seglat på Medelhavet i över tio år och övervintrat i många länder, bland annat Tunisien, Turkiet, Grekland och Italien.

DSC_1419

Heikki och Terttu på s/y Tiitu

Det gick ett par dagar och ingen engelsman kom från Aten. Men i stället kom Andy och Jackie från s/y Roaming Free promenerande på kajen och fick syn på ”For sale” skylten på Tiitu. Följande dag var handpengen betald och dagen därpå var båten besiktigad av en båtbesiktningsman från Aten och affären uppgjord. Andy och Jackie berättade glatt att de även köpt sin nuvarande båt på samma spontana sätt.

Tänk hur fantastiskt saker och ting kan ordna sig! Det är många som erfarit att det inte är lätt att sälja en segelbåt i 40-fotsklassen idag eftersom utbudet är så enormt. Och hur ska man som köpare kunna vraka och välja bland allt som bjuds ut? Kanske det är klokt att göra som Jackie och Andy, som handlade med både hjärta och hjärna. De såg en båt de blev förtjusta i. Men innan de skrev på lät de undersöka båten grundligt.

P1080406

Vi firade den lyckade försäljningen av Tiitu med bubbel ombord Ayfer och middag på restaurangen på kajen

Då vi vi lämnade hamnen i Poros efter soluppgång speglade sig båtarna och staden vackert i den stilla vattenytan.

P1080412

Vid södra stadskajen i Poros ligger man skyddat och fint

Eftersom vädret var så fint och vindarna så svaga gick vi förbi både Epidaurus och Korfos direkt till Korintkanalen, dit vi kom vid 14-tiden.

Alldeles som tavernamenyerna inklusive priserna inte förändrar sig över tid i Grekland, tycks tarifferna för passage av Korintkanalen vara stabila över tid. Med den skillnaden att det är billigt att äta på taverna, medan kanalen kostar om inte skjortan så åtminstone sjömansbyxorna. Då vi passerade kanalen från väst till öst för fyra år sedan kostade det 267 euro för Ayfer. Nu kostade det 268 euro att gå från öst till väst!

Som vi tidigare konstaterat är Korintkanalen egentligen ett stort dike som man grävt i näset mellan Peloponnesos och fastlandet. Eftersom väggarna i diket inte försetts med någon hållbar skoning faller det ned sten och lera i diket. Därför är kanalen stängd för putsning varje tisdag mellan 06 och 18.

P1080429

Korintkanalen – världens dyraste dike!

P1080432

Kanalen putsas på nedfallande sten och lera varje tisdag

Korintkanalen är latmansalternativet till att gå Peloponnesos runt – vilket Svante skämtar om ovetande om att Nina filmar en videosnutt från kanalen (hörs på videon).

Då vi kom ut från Korintkanalen vid 16-tiden konstaterade vi att det blir för sent att fortsätta ytterligare 30 sjömil till Itea. Under de knappa tio sjömilen till Kiato blåste det upp en kraftig västlig vind, varför förtöjningsmanövern i Kiato blev en lyckad uppvisning (dock utan publik) i konsten att i hård motvind sladda upp mot en grov betongkaj och få en gast (läs hustru) i land med en midskeppslina som omedelbart görs fast.

P1080447

Då vi lämnade hamnen i Kiato gick viss sjö till följd av nattens blåst

Även om den icke-prognosticerade kraftiga västvinden fortsatte att blåsa hela natten lämnade vi hamnen vid soluppgång följande morgon – vi skulle ju passa på att ta oss västerut i de lätta vindar som utlovats! En och en halv timme senare låg vi åter förtöjda i hamnen i Kiato. I stället för den utlovade svaga vinden fick vi nämligen snabbt ökande vind och krabb grov sjö som det inte var något större nöje att stampa mot.

Vi har nämligen en litet annorlunda seglingsfilosofi än vår gamla klubbkamrat Ilkka Liukkonen som seglat jorden runt och gjort några ”Atlantic circuits”. Enligt Ilkka är segling antingen ”trevligt” eller ”mycket trevligt”. Då Ilkka för några år sedan skulle angöra den australiska ostkusten i överhandsväder, konstaterade han att den gången var det bara trevligt. Vi har på eget bevåg utökat skalan med ”mindre trevligt”.

Även om vi på väg från Kiato inte upplevde fara för vare sig liv eller båt, tyckte vi att det var mindre trevligt och att vi gärna kunde avstå från fem sex timmar till av samma sak. Det var andra gången vi vänt om efter att vi lämnat hamn under de sex år vår långsegling varat. Förra gången var då vi försökte gå genom Gibraltarsund med fel vind och dålig sikt.

IMG-20170521-WA0002

Ayfer tillbaka innanför vågbrytaren i handelshamnen i Kiato

Efter en natt med regn och mycket gung fann vädret för gott att återigen rätta sig efter väderprognosen och klockan sju på morgonen låg havet plitt platt i solens sken.

P1080478

Följande dag var havet plitt platt

På väg mot Trizonia passerade vi berget Parnassos öster om Delfi. Parnassos två toppar på 2457 och 2435 meter över havet är enligt den grekiska mytologin helgade åt Apollon och Dionysius. På berget fanns även grottan som var musernas hem. Härifrån kommer begreppet parnassen och även namnet på Montparnasse i Paris.

P1080484

Parnassos öster om Delfi

Trizonia är en fantastiskt vacker ö som utgör en liten oas i Korintviken – om man nu kan tala om oaser i havet?

DSC_1543

Vackra Trizonia

DSC_1527

I brist på herdar med stavar får man ta staven i vacker hand och traska runt på Trizonia

På Trizonia införde vi för fyra år sedan begreppet ”sunkbåt” för att beteckna ett flytetyg i ett mer eller mindre långt gånget stadium av vanvård och förfall. Eftersom det år gratis att ligga i den aldrig färdigställda marinan ligger där ett antal övergivna båtar samt båtar som alltjämt bebos men knappast längre kommer att lämna hamnen. Den tvåmastade båten som länge legat sjunken mitt i hamnen ligger ännu kvar.

DSC_1525

Sunkbåt i Trizonia

Då vi lämnade hamnen i Trizonia låg havet ännu plattare än dagen innan och öar och himmel speglade sig vackert i havet.

P1080492

P1080498 (1)

Oljemålning?

Det är en ynnest att få passera under Rion-Antirion bron mellan Peloponnesos och grekiska fastlandet i ost-västlig riktning utan hård motvind från väst. Så här privilegierade var vi då det begav sig denna gång.

Två mil före bron ska man ropa upp trafikledningen på VHF för att få veta vilket brospann man ska välja för passagen. Detta kan variera beroende på vind, strömmar och trafikläge.

DSC_1552

Vi har just över VHF:en fått tillstånd att passera bron under det norra brospannet

Efter passagen av Rion-Antirionbron fortsatte vi på Patrasviken liksom de flesta andra båtar förbi Messolongion, där verksamheten i marinan just nu försvåras av konflikter mellan bland annat myndigheter och ägare.

Med 55 sjömil i loggen lät vi ankaret gå i den skyddade viken innanför Nisos Petalas.

I nästa inlägg på Ayferbloggen berättar vi bland annat om alla trevliga återseenden och nya upptäckter i Lefkas-arkipelagen på den joniska sidan.

 


2 kommentarer on “Från Egeiska till Joniska havet / From Aegean to Ionian sea”

  1. Mona Westerlund Lindberg skriver:

    Tack för rapporten om livet till sjöss och på kaj. Vi har ägnat oss åt cykling och vandring som rekreation i långhelgen senast. Nu skall vi fira 6 juni med picknick i Hagaparken m m
    Nästa helg skall jag fira Solveig och Nanne i J:stad. God seglats!
    Mona

    Skickat från min iPhone


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s