Istanbul

20 – 24 februari / 20 – 24 February   Istanbul

Hagia Sophia looking south from the Golden Horn

Hagia Sophia looking south from the Golden Horn

After visiting Istanbul and reading Roger Crowley’s Constantinople – The Last Great Siege 1453 we are completely blown away by the beauty and the fascinating history of the place. Istanbul is a fantastic city! Though Constantinople was conquered by the ottomans 1453 and Hagia Sophia was turned into a mosque, this old byzantine center of the world experienced a new period of flourishing under the new rulers. And this flourishing seems to continue – Istanbul is the number one world destination for tourists today. If you can find a hotel or pension in the Sultanahmet district you can reach the main attractions by foot – Hagia Sophia, the Blue Mosque, the Hippodrome with the obelisks, Topkapi palace, the underground Basilica cistern and Grand Bazaar. The public transportation in Istanbul is also well arranged with trams, buses, metro trains and ferries that can take you to whatever part of the great city on either the European or the Asian side of the Bosphorus strait.

We are very grateful to Finike marina manager Ziya Dal for organizing the trip to Istanbul and thus giving us a great opportunity to make acquaintance with his home city.

Bosphrus Strait looking north from the Asian side

Bosphorus Strait looking NE from the Asian side

Vi var ett drygt tjugotal ”yachties” från Setur Marinas Finike och några till från ett par andra marinor i Setur Marinas kedjan som deltog i en gruppresa till Istanbul under ledning av Ziya Dal, chef för marinan i Finike. Ziya har tidigare arbetat inom andra sektorer av den turismorienterade Seturkoncernen. Trots sin professionella bakgrund var han mån om att hela tiden generöst dela med sig av sitt personliga förhållande till hemstaden Istanbul.

Ziya

Ziya Dal guidar i bussen på väg från flygplatsen till hotellet

Då vi var i Istanbul pågick Eurasia Boat Show 2014 i CNR Expo Center som ligger i närheten av Atatürk Airport på den europeiska sidan. Eftersom Setur Marinas var representerade på denna båtmässa, som är världens näst största inomhusmässa inom branschen, var ett besök på mässan inkluderat i vårt program. Det var en ytterst väl organiserad och imponerade mässa, där det mesta fanns att beskåda.

Setur Marinas

Setur Marinas avdelning på Eurasia Boat Show i Istanbul 14-23 februari 2014

Azuree 46, som byggs av Sirena Marine i Turkiet

Azuree 46, som byggs av Sirena Marine i Turkiet

En del av vår grupp

En del av vår grupp förfriskar sig efter en runda på mässan

Båtmässan visade många vackra prov på våra dagars ingenjörskonst.

Vårt efterföljande besök i Basilika cisternen sydväst om Hagia Sofia visade dock att ”ingenjörerna” minsann kunde även i forna tider. Den underjordiska vattenreservoaren, som mäter 140 gånger 70 meter och rymmer 100 miljoner liter vatten, byggdes under den bysantinska kejsaren Justinianus I:s tid (527-565 e.Kr.). Väggarna är 4,80 meter tjocka och taket bärs upp av 336 kolonner i 12 rader. Största delen av de nio meter höga marmorkolonnerna har tagits från äldre byggnader. Flertalet kolonner har kapitäl i korintisk stil medan endast några har huvuden i dorisk stil.

Basilika cisternen

Basilika cisternen

Två av kolonnerna i sydvästra hörnet av cisternen har plintar bestående av medusahuvuden från romersk tid. Ingen vet med säkerhet varifrån huvudena kommer eller varför de placerats liggande respektive upp och nedvänt. En teori är att det är för att undgå Medusas blick, som kunde förvandla människor till sten.

Medusahuvud på sniskan

Medusahuvud på sniskan

... ett till upp och ned

… ett till upp och ned

Cisternens hundra miljoner liter vatten kunde försörja det kejserliga palatset och dem som bodde däromkring med vatten under långa perioder. Detta kom väl till pass de många gånger som Konstantinopel belägrades under osmanernas försök att inta staden. Efter maktövertagandet 1453 använde osmanerna vattnet i cisternen för att vattna trädgårdarna i Topkapi palatset. Men då osmanerna föredrog rinnande framom stillastående vatten togs cisternen småningom ur bruk och föll i glömska för flera århundraden innan den återupptäcktes. Det finns flera andra cisterner som tillsammans med Basilicacisternen stod för vattenförsörjningen i Konstantinopel.

Flera av kvällarna förde Ziya oss till olika delar av Istanbul med spårvagn, buss eller metro. Då han visat oss runt lämnade han oss att äta middag på egen hand efter att han gett oss instruktioner om hur vi bäst tar oss tillbaka till hotellet. Detta var ett mycket bra sätt att lära oss att hitta i Istanbul och använda oss av de allmänna kommunikationsmedlen, som har ett gemensamt biljettsystem. Enkelt och bra!

kväll

Dags för en kopp kaffe då vi hittat tillbaka till ”hemkvarteret” i Sultanahmet

Det antika Konstantinopel, tillika det centrala Istanbul idag, ligger på udden mellan det Gyllene hornet och Marmarasjön vid södra inloppet till Bosporen, där all sjötrafik till och från Svarta havet går.

Konstantinopel

Konstantinopel. Källa: Wikipedia

(Bilden ovan: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Constantinople.png)

Kejsar Konstantin den store döpte Byzantion vid södra inloppet till Bosporen till Nova Roma (Nya Rom) då han flyttade romarrikets huvudstad dit år 330, men i folkmun började staden genast kallas Konstantinopolis. Hundra år efter utnämningen till huvudstad hade staden redan en miljon invånare. Då romarriket delades 395 förblev Konstantinopel huvudstad i Östrom. Efter att Västrom kollapsat under 400-talet, började denna östliga återstod av romarriket kallas Bysans eller Bysantiska riket. Bysans klarade att hålla stånd mot den islamsk-osmanska expansionen ända till 1453.

Till höger om Gudsmodern med barnet står Konstantin den store med en modell av den stad han ville bygga i sin hand

Till höger om Gudsmodern med barnet står Konstantin den store med en modell av den stad han ville bygga, till vänster Justinianus med en modell av Hagia Sofia. Mosaik från 1000-talet i Hagia Sofia

Den mest berömda sevärdheten i Istanbul är förstås Hagia Sofia, som även den byggdes av kejsar Justinianus I under åren 532-537. Under nästan ett millennium var Hagia Sofia den största kyrkan i världen. Allt från början framstod Hagia Sofia som ett arkitektoniskt mästerverk, och efter att den konverterades till moské 1453 framstod den som den fulländade moskén och blev en förebild också inom islamisk arkitektur. Efter att den moderna Turkiska republiken grundats av Kemal Atatürk sekulariserades Hagia Sofia och gjordes till museum 1934. Även om Turkiet är det mest sekulariserade av de muslimska länderna, är Hagia Sofia ett känsligt ämne och endast en fjärdedel av de övermålade mosaikerna har hittills tagits fram igen.

Den centrala delen av kyrkorummet under kupolen omges av gallerier i två våningar

Den centrala delen av kyrkorummet under kupolen omges av gallerier i två våningar. Hagia Sofia är under ständig renovering, varför byggnadsställningarna bara flyttas till olika plats i rummet.

Den stora kupolen skadades under jordbävningar 533 och 537 och störtade in i ytterligare ett ordskalv 538. Kupolen har helt eller delvis rasat ytterligare ett par gånger, senast 1346. Till övriga delar lär Hagia Sofia vara en av de mest jordskalvssäkra byggnaderna i staden.

Kupolen som rasat in några gånger

Kupolen som rasat in några gånger bland annat vid jordbävningar

På gallerierna i övre våningen finns de flesta av de mosaiker som tagits fram

På gallerierna i övre våningen finns de flesta av de mosaiker som tagits fram i Hagia Sofia

Exteriört är Blå moskén lik Hagia Sofia till förväxling. Hagia Sofia har dock endast försetts med fyra minareter, medan Blå moskén har sex minareter, varav dock två blivit utanför bildfältet på bilden nedan.

Blå moskén

Blå moskén

Blå moskén heter officiellt Sultan Ahmed-moskén (Sultanahmet camii) då den byggdes av sultan Ahmed I i början av 1600-talet. Sitt smeknamn har den fått av att den är klädd med keramikplattor från Iznik med blå detaljer.

Blå moskén interiör

Interiört är Blå moskén klädd med keramikplattor från Iznik

Blå moskén

Blå moskén i Istanbul

På väg ut ur Blå moskén förorsakade Svante en smärre uppståndelse genom att missuppfatta guiden och gå ut en annan väg än de övriga i gruppen. Han efterlystes via audioguiden, som dock gått i stand by läge då vår guide låtit oss vandra på egen hand ett tag. Efter ett tag anade emellertid Svante själv oråd då ingen annan kommit ut från moskén på utsatt tid. Då han väl lämnade byggnaden genom ”rätt” utgång och återfann gruppen, möttes han av en finurlig norrman som sa: ”Vi trodde redan att du hade konverterat.”

På det som idag kallas Sultanahmet-torget finns det som återstår av hippodromen, som utgjorde socialt och politiskt centrum i det bysantinska rikets huvudstad vid sidan av Hagia Sofia. Hippodromen byggdes redan i början av 200-talet i Byzantion, men byggdes ut under Konstantin den stores tid för att motsvara stadens status som ny huvudstad i det romerska riket. Hippodromen med sin U-formade kapplöpningsbana mätte 150 gånger 130 meter och hade plats för 100.000 åskådare.

obelisk på hippodromen

Thutmose III:s obelisk på hippodromen

Konstantin lät föra konstverk från hela riket till Konstantinopel och Theodosius I kompletterade hippodromens försköning genom att 390 låta frakta farao Thutmose III:s granitobelisk från Karnak i Egypten och resa den på hippodromen. För transporten delades obelisken i tre delar, varav endast den översta delen finns kvar idag på den marmorsockel där Theodosius en gång placerade obelisken. Obelisken är nästan 3 000 år gammal.

Efter att vi avverkat Hagia Sofia, Blå moskén och hippodromen förde vår toppeffektiva professionella guide oss på lunch till ett ställe där serveringen verkade ske på löpande band trots att inga sådana syntes. Snabbt och behändigt fick vi i oss lunchmat nedsköljd av en Efes och en liten turkish coffee som uppiggare, innan vi drogs iväg till Topkapipalatset, som ligger mitt i staden på Seraljudden mellan Marmarasjön och Gyllene hornet.

Ingången till Topkapipalatset, ordagrant "kanonportspalatset"

Ingången till Topkapipalatset, ordagrant ”kanonportspalatset”

Topkapipalatset (Topkapı Sarayı) var de osmanska sultanernas residens från 1465 till 1853, då man flyttade till det modernare Dolmabahcepalatset på västra stranden av Bosporen. Byggandet påbörjades av sultan Mehmet II några år efter erövringen av Konstantinopel och den ursprungliga delen av palatset blev klar omkring år 1465. Senare sultaner har sedan fogat nya byggnader och paviljonger till det omfattande komplexet av byggnader med anslutande gårdsplaner. Palatset sysselsatte 4 000 personer och innehöll moské, bageri, sjukhus, myntverk, trädgårdar och ett stort harem.

Inne på palatsområdet

Inne på palatsområdet

Gång med väggar av mosaik

Gång med väggar av mosaik

En av de många byggnaderna

En av de många byggnaderna

Paviljong

Paviljong

Topkapipalatset omvandlades 1924 till museum på order av president Kemal Atatürk. I relikrummet i palatset förvaras ett flertal reliker från profeten Muhammed, bland annat en kappa, ett svärd, delar av profetens skäggoch ett avtryck från hans fot. På området finns även fyra rum innehållande skatter från det osmanska riket. Tyvärr var dock fotografering inte tillåten i dessa rum.

Från paviljongerna i Topkapipalatset har man utsikt över Gyllene hornet

Från paviljongerna i Topkapipalatset har man utsikt över Gyllene hornet

... och Marmarasjön och södra inloppet till Bosporen, där man kan övervaka trafiken till och från Svarta havet

… och Marmarasjön och södra inloppet till Bosporen, så att man kan övervaka trafiken till och från Svarta havet

På hemväg mot hotellet från Topkapipalatset märkte vår energiska guide att vi ännu hade litet spring i benen, så hon erbjöd sig att visa oss vägen till Grand Bazaar – den stora inomhusmarknaden med 61 övertäckta shoppinggator och över 3000 shopar. Byggandet av basaren, som omfattar över 54.000 kvadratmeter (5,4 hektar), påbörjades strax efter det osmanska maktövertagandet och basaren hade fått sin nuvarande form redan i början av 1600-talet. Denna världens äldsta inomhusbasar lockar mellan 250.000 och 400.000 besökare varje dag.

Grand Bazaar

En av ingångarna till Grand Bazaar med över 3000 butiker

basar

Basarbyggnaden med sina vackert dekorerade takvalv är en sevärdhet i sig

basar

Basaren är en labyrint där man lätt går vilse om man inte memorerar hur man gått

En populär produkt i basaren är de turkiska scarfarna, som säljs i hundratals shopar med ett brett utbud av kvaliteter i olika prislägen. De billigare scarfarna kostar några tiotals kronor medan priset för scarfar i äkta shahtush (”kungen av ull” på persiska) vävda av den duniga ullen från tibetansk antilop, uppgår till flera tusen kronor per styck. Vi hade svårt att förstå att kunderna kan räcka till för alla scarfhandlare. Men vid närmare eftertanke inser vi att även om endast fem procent av besökarna skulle köpa en scarf, så kan man sälja 12.500 – 20.000 scarfar per dag.

basar

Grand Bazaar har 250.000 – 400.000 besökare varje dag

Efter denna dag av intensiv turism var det skönt att få äta middag på egen hand i en restaurang nära Hagia Sofiahotellet där vi bodde.

Vår fjärde dag i Istanbul inleddes med en båttur från Gyllene hornet upp längs västra stranden av Bosporen till den norra bron över sundet och sedan tillbaka längs stranden på den anatoliska sidan.

start

Trots att solen inte lyste trivdes många uppe på övre däck

båt

Utsikt mot den norra bron över Bosporen

Under båtturen fick vi se Bosporen med de två broarna som förbinder Europa med Asien ur olika perspektiv samt flera av de präktiga palats som byggts av olika sultaner, bland andra Dolmabahcepalatset, dit sultanernas residens flyttade 1865 då Topkapipalatset blivit för omodernt. Ciraganpalatset, som byggdes på 1860-talet av sultan Abdülaziz, fungerar numera som femstjärnigt hotel i Kempinskikedjan. Sultanens svit kostar över 15.000 USD per natt och lär kvala in bland världens femton dyraste hotellsviter.

Ciraganpalatset - numera femstjärnigt Kempinskihotel

Ciraganpalatset – numera femstjärnigt Kempinskihotel

Efter båtturen tog Ziya oss med till Militärmuseet i Istanbul, som är tillägnat tusen år av turkisk krigshistoria. Museet är beläget i den gamla stadsdel på udden mellan Gyllene hornet och Bosporen, som tidigare kallades Galata eller Pera och var genuesisk koloni mellan 1273 och 1453. Dessa genuesare spelade tillsammans med besättningarna på flera besökande venetianska skepp en stor roll i sjöförsvaret under den stora belägringen av Konstantinopel 6 april – 29 maj 1453.

Inför belägringen samlades de bysantinska krigsfartygen tillsammans med skeppen från Genua och Venedig i Gyllene hornet, som spärrades av med en grov kätting, som skulle hålla de osmanska galärerna och andra krigsskeppen på behörigt avstånd. Kättingen var så effektiv att sultan Mehmet II lät släpa flera tiotal av de turkiska krigsfartygen över land norr om Galatakolonin för att kunna komma åt de försvarande fartygen inne i Gyllene hornet. Hur detta logistiska mästarstycke kunde ske utan upptäckt är alltjämt ett mysterium.

Kättingen som spärrade av Gyllene hornet

Kättingen som spärrade av Gyllene hornet

Intagandet av Konstantinopel var en gammal muslimsk dröm som länge gäckat de osmanska sultanerna, som gång på gång belägrat staden utan att lyckas inta den. Den unge sultan Mehmet II förberedde sin belägringskampanj noga och mångsidigt under flera års tid. Ändå var det nära att hans 80.000 man starka belägringshär hade fått ge upp, trots att Konstantinopel försvarades av ett relativt litet antal soldater. Så stark och svårintaglig var den mur som byggdes under Theodosius tid (se kartbilden tidigare i inlägget). Att försöka inta staden över de svagare murarna längs stränderna av Gyllene hornet och Marmarasjön var inte att tänka på då Gyllene hornet var avstängt med kättingen och de kraftiga havsströmmarna i Marmarasjön gjorde ett massivt anfall från havssidan omöjligt att genomföra.

Att den turkiska belägringen ändå till sist blev framgångsrik berodde främst på ett teknologiskt framsteg. Kanoner hade använts även vid det föregående försöket att inta Konstantinopel, men nu hade dessas eldkraft blivit så mycket större att de till sist lyckades slå ett så stort hål i den theodosiska försvarsmuren att den osmanska hären kunde tränga in i staden.

kanoner

Kanonerna som till sist raserade den theodosiska försvarsmuren i väst. (Foto av illustration i Militärmuseet)

Om allt detta står att läsa i Roger Crowleys fascinerande bok ”Constantinople – The Last Great Siege 1453”, som tyvärr inte finns i svensk översättning. Dessa händelser är också väl beskrivna och rikt illustrerade på militärmuseet. Nästa gång vi besöker Istanbul hoppas vi få möjlighet att titta litet närmare på den theodosiska försvarsmuren som man tydligt ser från flyget då man landar på Atatürk flygplatsen på den europeiska sidan i Istanbul.

Då vi besökte militärmuseet fick vi även vara med om en liten konsert av den militära musikkåren i Istanbul. De smakprov på den turkiska militärmusiken som vi fick under en dryg halvtimme, var fullt tillräckliga för att vi skulle kunna föreställa oss vilken skräckinjagande upplevelse det måste ha varit att höra den turkiska hären rycka fram!

konsert

Konsert i militärmuseet

Den sista dagen i Istanbul följde de flesta Ziya på en utfärd till Princess Islands på den asiatiska/anatoliska sidan av Istanbul, varifrån de skulle fortsätta till Sahiba Gökcen Airport för färden tillbaka till Antalya och Finike. Eftersom vi skulle flyga till Stockholm från Atatürk Airport på den europeiska sidan följde vi inte med på den utfärden. I stället botaniserade vi litet i Sultanahmet området på egen hand och upptäckte en bokhandel, Galeri Kayseri Book Shop, som saluför engelskspråkig litteratur om Istanbul, turkisk historia, kultur, konst och mat. De böcker vi köpte där har berett oss stor glädje och hjälpt oss att förstå mer av det turkiska samhället och kulturen.

Nina

Nina på äventyr i Sultanahmet området i Istanbul, t.v. Hagia Sofia

Från Istanbul flög vi hem för att umgås med familj och vänner och vara med om några privata och akademiska begivenheter i Stockholm och Helsingfors. Vi råkade också besöka vårt fritidshus i skärgården i östra Finska viken just den dag då kulingvindar från nordväst satte isarna i rörelse och försökte göra dragspel av vår bastubrygga. Bryggan har stått pall under tretton vårar då isen smultit till sist innerst i viken. Men nu smalt isen först närmast stranden, vilket gjorde det möjligt för vindarna att pressa hela fjärdens istäcke in mot vår strand. Bryggan undergår för närvarande helrenovering för att vara i strålande skick i sommar då vi tänkt vistas i Finland under den tid då värmen är som mest intensiv i Turkiet.

brygga

Brygga under press

I skrivande stund firar vi påsk i Finike tillsammans med besättningarna på de nordiska båtar som ännu inte startat årets seglats. Om någon vecka är också vi klara att kasta loss.


4 kommentarer on “Istanbul”

  1. Janne Bjuvberg skriver:

    Hej Nina och Svante,
    Fantastisk tripp till Istambul. Var där själv för några år sedan och det var fantastiskt. Hoppas att ni får en fin seglats i sommar och att ni ser till att komma till norden så att Nina kan vara med på någon av våra tillställningar på Handels även i höst. Det blir ju även ett par disputationer i Uppsala till hösten. Förhoppningsvis både Ulrika och Anna Romby.

    Lev väl och ha det bra!!

    MVH/Janne

    • ayfercrew skriver:

      Hej Janne,
      Visst är Istanbul fantastiskt – tack igen för din glada kommentar! Är alltid jättegärna med på trevliga skattetillställningar då vi är i Sverige! Men nu längtar vi ut på havet först, och vårrustar båten för fulla muggar.
      Hälsningar
      Nina

  2. Anna Calissendorff skriver:

    Härlig Istanbulskildring! Tack för den och för tipsen om militärmuséet och den engelska bokhandeln. Johan och jag besökte Istanbul i höstas och blev lika begeistrade som ni. Vi kommer säkert att återvända för att se mer och vet då vart vi ska gå.
    Hoppas ni har det fint och njuter!

    Anna

    • ayfercrew skriver:

      Hej Anna. Tack för din entusiastiska kommentar! Vi har just bokat in oss för några dagar i Istanbul på vägen hem i mitten av juni. Vi vill bland annat kolla in försvarsmurarna och Chora-museet med de fantastiska mosaikerna, samt njuta av atmosfären i staden i litet varmare väder. Ha det bra och hälsa Johan! Svante o Nina


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s