Barcelona

1-14 augusti / August 1-14  Barcelona (Port Balis)

Returning to mainland Spain and a quiet and peaceful marina after two periods with guests/family onboard and a lot of anchoring and pleasant activities, gave us an opportunity to both rest and discover the beauty of Barcelona. So far we think that sailing in Western Mediterranean has not been too hot, too crowded or too expensive (compared to sailing along the Atlantic coasts of France, Spain and Portugal). We hope that it won´t be too windy either when we after a week in Finland come back to continue to Costa Brava and Gulf of Lion where the tramontana/mistral reigns. But that will be another story.

Ayfer in Port Balis. The awning that was made during the winter in Lagos gives good sun protection.

Då vi skulle segla tillbaka från Menorca till det spanska fastlandet, siktade vi på inrådan av Suzanne och Daniel i franska Korrigan inte mot själva Barcelona, utan gick till en av de mindre hamnarna längs kustbanan norrut från staden. Vårt val föll på Port Balis i Sant Andreu de Llavaneres – en fridfull äldre liten förort på lämpligt pendelavstånd från Barcelona. Den privata marinan och den lokala Club Nautico El Balis visade sig vara så trivsamma att vi genast förhandlade till oss ett tre veckors kontrakt med tanke på vår förestående resa hem till Finland.

Våra två veckor före finlandsresan har bestått av bad, lokala utfärder på cykel och ett antal dagar i Barcelona samt en heldagsutfärd till Girona. Hela kusten från Barcelona upp till Costa Brava utgörs i praktiken av en enda lång sandstrand, så vi har kunnat fortsätta njuta av långa sköna kvällsbad i solnedgången i det härligt varma havsvattnet.

Kusten norrut från Barcelona utgör i praktiken en enda lång beach. Kustbanan, som syns till höger på bilden, ger en snabb pendeltågsförbindelse till Barcelona.

Eftersom vår första sommar i Medelhavet nått sin kulmen, kan det vara på sin plats att sortera våra intryck och erfarenheter en smula. I Lagos mötte vi många – oftast engelsmän – som sade att det i Medelhavet är alldeles för varmt under sommaren och alltför många båtar samt att i synnerhet västra Medelhavet är alldeles för dyrt. Så här i mitten av augusti kan vi konstatera att vi inte upplevt en enda dag då det varit för varmt. Många dagar har det varit riktigt varmt och skönt, men inte för varmt! Det faktum att vi befinner oss i närheten av havet gör förstås att värmen inte blir lika intensiv som inåt landet. Oftast blåser åtminstone en lätt bris från något håll. Under de senaste veckorna har vi i varje fall sluppit frågan ”Ska det vara långbyxor i kväll, blir det för svalt i shorts månntro?” Men de flesta kvällar tar vi ändå med oss en sjal, tunn tröja eller fleece innan vi går och sätter oss någonstans.

Men visst, upplevelsen av värme är subjektiv. I Port Vell i Barcelona träffade vi Ritva och Pekka från Finland, som hade kommit till en vändpunkt. Ritva står inte ut med värmen lika bra som Pekka, utan längtar hem till den nordiska sommaren, så nästa år blir det förmodligen kanalvägen norrut genom Europa för deras del.

Visst seglar det många båtar på Medelhavet, men vi har inte varit i en enda marina eller på en enda ankarplats där det varit tokfullt. Ofta har det funnits gott om plats i gästhamnarna och marinorna, i synnerhet på fastlandet. Kanske det beror på att många spanska seglare sökt sig ut till öarna under semestern så att deras ordinarie båtplatser står tomma och kan hyras ut åt gästande seglare.

Bedömningen av vad som är dyrt eller billigt är förstås också delvis subjektiv. Så här långt kan vi i varje fall konstatera att det inte varit dyrare att segla på västra Medelhavet än längs atlantkusten. Oftast finns det ett billigare alternativ till de dyraste marinorna. Det hade det även funnits för oss i Palma de Mallorca, där vi betalade dyrt i Real Club Nautico. Till exempel ligger vi här i Port Balis tack vare vårt tre veckors kontrakt mitt under högsäsong för endast 24 euro per dygn inklusive el, vatten och väl fungerande internet.

På cykelutfärd till grannstaden Caldes D´Estrac

Torre verde, det gröna tornet i Caldes D´Estrac

Caldes D´Estrac

Gatuvy i trivsamma Sant Andreu de Llavaneres

På äventyr i eukalyptusskogen utanför Sant Andreu de Llavaneres

Som seglare söker man sig först till hamnen då man ger sig i kast med en ny stad. I Barcelona innebar det en mycket angenäm promenad från Placa Catalunya – stadens centraltorg och knutpunkt för tåg- och metrotrafik – längs La Rambla till Port Vell, den gamla hamnen. Här har Ramblan fått en förlängning i ”Rambla de Mar” som leder tvärs över hamnen ut till ett stort nöjescentrum ”Maremagnum” med biografer, restauranger, butiker och områden för olika fritidsaktiviteter. Den här förvandlingen av Port Vell fick sin början inför de olympiska spelen i Barcelona 1992, då Port Vell byggdes om till en marina för fritidsbåtar.

Apropå de olympiska spelen har vi glatt oss över att de finländska seglarna (varav Team Silja Lehtinen representerar vår egen klubb, NJK) i England kammat hem två av tre medaljer för Finlands del.

Invid La Rambla ligger en av de många marknader Barcelona är känd för. Färsk frukt och färskpressade fruktdrycker är stort i Spanien – allt drickbart måste inte innehålla alkohol!

I Port Vell ligger Nao Victoria, en replik av det skepp som utgående från Sevilla gjorde den första jorden runt seglingen 1519-1522 under befäl av Juan Sebastian Elcano. Det knappt 26 meter långa fartyget, som byggdes 1992, seglade jorden runt 2004-2006 som den första historiska repliken. Ingen dålig bedrift!

Nao Victoria, replik byggd 1992

Port Vell med Rambla de Mar i bakgrunden

Då man från hamnen går tillbaka mot Placa Catalunya och håller sig en bit öster om Ramblan kommer man in i det gamla Barcelona med vindlande smala gator och gränder. Här finns små butiker och restauranger med eller utan uteservering, beroende på om det finns utrymme utanför eller ej. Här finns katedralen och Santa Caterina marknaden (= saluhallen). Och här finns Picassomuséet!

Härliga miljöer i gamla stan i Barcelona

Barcelonavy

Sömmerskor för öppen ridå

Småskaligt

Restaurangliv i Barcelona

Picassomuséet ligger i gamla stan i Barcelona

Stilleben från 1938

Picasso i all ära, men bygdens store son i Barcelona är arkitekten Antoni Gaudí och den största sevärdheten i stan basilikan La Sagrada Familia, som Gaudí arbetade på från 1883 ända till sin död 1926. Basilikan är långt ifrån fullbordad ännu idag och målet att färdigställa kyrkan 2026 – till 100-årsminnet av Gaudís död – framstår inte helt realistiskt.

Sagrada Familia

Basilikan ska som färdig ha 18 tinnar, det högsta tornet på 170 meter har ännu inte påbörjats

Då vi försökte bese basilikan sträckte sig kön runt hela kvarteret, med en väntetid på några timmar. Enda möjligheten att undvika köerna sommartid är att boka tid och biljett över internet. Det ska vi göra nästa gång vi besöker Barcelona. Biljettintäkterna på cirka 20 miljoner euro per år är de enda medel som bekostar det fortsatta bygget.

Havsinspirerat Gaudíhus i centrala Barcelona. Balkongräckena är utformade som havstång.

Mera Gaudi i centrala Barcelona

Güell parken på den nordligare av Barcelonas kullar bjuder på en Gaudí-inspirerad miljö och en hänförande utsikt över staden.

Entrén till Parc Güell

Ett av husen i Parc Güell

Parc Güell

Utsikt över Barcelona med Sagrada Familia i mitten, AGBARtornet till vänster (huvudkontor för Barcelona vattenbolag) och de två högsta byggnaderna i Barcelona till höger (över 150 meter)

Girona ligger cirka 60 km norr om Barcelona en bit in i landet och är med sina 100.000 invånare huvudstad i provinsen Girona närmast den franska gränsen. Vi hade hört att Girona är ett uppskattat resmål och förstår nu varför. Den gamla staden i Girona har det mesta man förväntar sig av en ”historic town” och mera därtill. Smala mysiga gator och gränder som bär namn efter den verksamhet som bedrivits där, den gamla judiska stadsdelen, katedralen, fem muséer, den höga stadsmuren som man kan promenera på med en fantastisk utsikt över staden…

De karaktäristiska husfasaderna vid flodstranden i Girona har inspirerat många konstnärer och därmed blivit något av en symbol för staden

Dags för en kopp kaffe?

Husdetalj i Girona

Det var som katten

En av gränderna i Girona

Det behövs litet förfriskningar innan vi tar itu med alla trapporna

Katedralen i Girona

Judiska muséet beskriver livet i den judiska stadsdelen i Girona från 900-talet fram till 1492, då det driftiga kungaparet Ferdinand och Isabella inte bara sände ut Kolumbus för att finna en västlig väg till Indien, utan även beslöt att alla judar som inte konverterat till kristendomen skulle fördrivas från den Iberiska halvön. I muséet finns bland mycket annat flera gravstenar från den judiska begravningsplatsen i Girona, som efter fördrivningen av judarna använts i olika byggnadsverk. I Girona fanns hela fem synagogor, så den judiska kommuniteten där var en av de större i Spanien och av mycket stor betydelse för livet i staden.

Judiska muséet

Utsikt över Girona från stadsmuren

Då vi kommer tillbaka från Finland inför den sista veckan i augusti fortsätter vi norrut längs Costa Brava mot franska gränsen för att efter ett par dagar få vår dotter Anna-Paulina och hennes pojkvän Quentin ombord för en vecka. Sedan gäller det för oss att tillsammans med ungdomarna ta oss över Lejonbukten, där tramontanan/mistralen alltsomoftast lär blåsa med kulingstyrka.