Ile d´Yeu – vår franska favoritö

23 juni – 3 juli Camaret sur Mer – Concarneau – Lorient – Port Haliguen – Pornichet – Port Joinville – Les Sables d´Olonne

Det var många båtar som i morgongryningen kastade loss för att äntligen efter den långa väntan i Camaret sur Mer gå genom Raz de Sein och komma in i Biskaja. Eftersom det blåst länge från nordväst och en kraftig dyning låg kvar, var alla noga med timingen. Så vid exakt rätt tid för passage av Raz de Sein i slackvatten passerade ett stort antal båtar fyrarna La Plate och La Vielle i sundet mellan fastlandet och Ile de Sein.

Vi har nyss rundat fyrarna La Plate och La Vielle vid Raz de Sein

... och här kommer hela gänget

Vi gick till Concarneau, som visade sig ha en trevlig marina med lättillgängliga gästplatser och alldeles därintill en muromgärdad gammal stadsdel väl värd ett besök. Morgonen därpå inbjöd den långa strandpromenaden till joggingtur – behövlig även med tanke på aftonens kommande kulinariska excesser, det var ju midsommaraftons morgon. Midsommarafton som vi firade i Port Louis (Lorient) medförde dock när allt kom omkring inga excesser. Rökt strömming i stället för sill och pastis i stället för snaps gav ingen mersmak, så kvällen ägnades i stället åt vandring kring de kvarvarande stora Vaubanfortifikationerna i Port Louis innan vi avrundade med en öl tillsammans med Ami och Michael på Loop over de Loft.

Gästpontonen i Concarneau med den gamla staden i bakgrunden

Den muromgärdade gamla staden i Concarneau

När man seglar i Frankrike stöter man med jämna mellanrum på fästningsverk byggda av Sébastien Le Prestre de Vauban (1633–1707). Det är inte att undra på för Vauban byggde 33 fästningar och förbättrade hela 300. Han deltog också i nästan alla Ludvig XIV:s fälttåg och var med om 140 fältslag och 53 belägringar. 12 av Vaubans fästningsverk, bland annat Gyllene tornet i Camaret sur Mer, utgör idag ett världsarv.

Följande dag var vädret strålande så Ami och Michael gick till Belle Ile (den vackra ön som också har en Vaubanfästning i huvudstaden Le Palais!) för att utforska en av ankarvikarna där, medan vi seglade raka vägen till marinan i Port Haliguen. Vädret blev bara varmare och varmare och vi förargade oss över att vi inte gjort Ami och Michael sällskap till naturhamnen. Några timmar senare kom de dock inseglande till marinan och berättade att den kvardröjande swellen efter de tidigare hårda vindarna gjorde det omöjligt att ankra i den tilltänkta viken. Kvällen i Port Haliguen avslutades med invitation till den lokala segelklubben och trevlig samvaro först på klubben och sedan i våra båtar.

Inloppet till den gamla hamnen i La Meule på Ile d´Yeu

Hamnen i La Meule som torrläggs vid lågvatten

Värme och lätta vindar har inte varit den här sommarens melodi. På väg från Pornichet till Port Joinville på Ile d´Yeu fick vi igen smaka på friska vindar och rejäl sjögång. Det var skönt att gå in mellan vågbrytarna i Port Joinville. Marinan var knökfull, men vi vinkades genast in för att lägga till utanpå en större engelsk båt som låg precis innanför hamninloppet. Det är härligt med vänliga välkomnande människor då man kommer i hamn efter en gropig seglats.

Typiskt hus på Ile d´Yeu

Ile d´Yeu

Ile d´Yeu är en ö som tycks dra trevliga människor till sig. Under några dagar på ön hann vi göra flera trevliga bekantskaper och bli ombordbjudna på flera båtar. Sådana här bekantskaper fortsätter ofta i följande hamn man råkas i och ger ibland vänner för livet. Ile d´Yeu är även en idealisk ö för cykelutflykter till inbjudande sandstränder och hyggliga restauranger av olika slag.

Efter fem dagar på Ile d´Yeu var det dags för den avslutande etappen till Les Sables d´Olonne, där s/y Ayfer skulle lyftas upp på land för garantireparationer och diverse underhållsarbeten.

Den vackra sydkusten på Ile d´Yeu

Plage des Vielles på sydsidan av Ile d´Yeu